RIP

Nu var det riktigt längsen jag bloggade.
Finns så mycket jag velat blogga om...men orken coh tiden har inte funnits. Plus en dum dator (den är fortfarande dum).

Stor anledning till att orken inte funnits de sista två veckorna har varit farfar.
Underbara, fantastiskta farfar gick bort för två veckor sedan.
Väntat, tyvärr. Tog det rätt bra när man insåg att det inte var långt kvar och att det är bättre att han fick somna in än, bli en grönsak.
När pappa ringde och berättade att han hade gått bort under natten tog jag det också rätt bra tills jag la på...då kom det som ett slag i magen och fick kämpa för att hålla tårarna tillbaka.
Var hos en kund och jobbade, jag gråter aldrig när det finns folk i närheten. Har tom lite svårt inför sambon, även om jag ibland önska att jag bara kunde släppa och få gråta ut i hans famn.

Kommer alltid minnas farfar med sina historier, sitt korsord, sitt skratt, hans glada humör och hans toffsar ur öron och näsa (tyckte alltid det såg så roligt ut de sista 10 åren när han hade rakat sig och inte ansat öron- och näshåren som stack ut som vita små tussar), själklart kommer jag också minnas hans kärlek till farmor.
Jag och mamma hade spontanhälsat på farmor och farfar en gång för kanske 5-8 år sen, vi stannade inte för farmor skulle på syjunta. Farfar sa "Hon ska på syjunta, och sen kommer hon hem till mig" Han sa det så kärlekfullt och så glad över tanken att hon skulle komma hem snart igen.
De har varit sen dess mina förebilder. De har varit gifta i ruskigt många år, va skitmånga år sedan de firade guldbröllop (50år) och att vara så söta mot varann efter så lång tid är underbart. Pigga var de oxå fram till ca 2 år sedan då farfar blev sjuk. 90 åriga Farmor är fortfarande pigg tack o lov. Farfar skulle fyllt 94 år denna sommar.
Tankarna går mycket till farmor.

Fick reda på igår att begravningen blir om två veckor. Ska köpa vattenfast mascara imorgon. Tror inte jag kommer kunna hålla tårarna tillbaka på begravningen. Ska träffa både mamma och syrran om en vecka också, och vet ju att de kan brista rätt lätt och då kommer jag inte heller kunna hålla mig. Kommer se ut som Lille skutt.

Ska försöka fortsätta bloggandet nu. Har gjort lite pyssel jag tänkt visa upp. ^^
Men till dess....

RIP Kära farfar. Du kommer för evigt vara saknad och älskad.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0